Nu har nog våren kommit!

Nästan ingen snö kvar - jag får hitta nya favoritställen, när högsta snötoppen är borta!

Jag vaktar huset vid stora ingången, men skäller inte lika ofta nu längre. Jag har lärt mig skilja på grannarna och andra. När mina kompisar Lennon o Charlie kommer förbi då måste jag ändå skälla!

Hundutställning

Nu har jag varit i Åsele och träffat några av mina syskon - och träffat en massa andra hundar på utställning. Och vad sa domaren då.... jo:

"En härligt charmig 7 mån hanvalp med fin utstrålning, med bra proportioner, får dock inte bli tyngre. Mycket bra huvud, mörka fina ögon, korrekt bett. Tillräckligt bra öron, bra hals och rygg, kors och svans. Välkroppad för åldern. Bra förbröst, normal benstomme och tassar. Mycket bra vinklad runt om. Rör sig med trevligt steg runtom. Valppäls, fina färger."

Kunde väl inte ha sagt det bättre själv, men öronen har hon fått om baktassen. De är bra och de är mina!!!
Eftersom jag inte fick mer än några ynka godis i påse fick jag ändå tröstpris av matte. Hon köpte ett mjukdjur på marknaden och det kan jag bita i. Och då låter den som en kråka.

Sedan kom Nestor med husse och matte och hälsade på hemma hos oss och då kappsprang vi på skaren allt vi orkade. Det var roligt och jobbigt!!

Varit i fjällen, åker bil och fortsätter gilla snö!

Matte gillar att fota mig och ibland sitter jag stilla så hon kan få en porträttbild!

 Åker gärna bil och kan sitta länge i bilen och vänta, men då brukar husse
öppna burdörren och jag lägger mig på ett av framsätena och väntar.

Nu har det blivit hårdare på snön igen, så jag kan springa uppe på snödrivorna eller sitta och spana....

Jag försöker hitta de högsta drivorna att klättra på - och här kan jag ju vakta huset också!

Även i fjällen finns höga snödrivor och de är nog gjorda för mig!!!

Snö, snö, snö.... det är kul det!

Det har varit så mycket snö att det varit svårt att springa runt varsomhelst. Men nu har jag fått egna springbanor runt tomten. Husse har kört med snöslungan långa banor där jag kan springa allt jag orkar. Fick vara med ett tag när husse körde, men jag tycker inte om att sitta stilla. Husse säger att han tränat mig inför kommande åkturer med skoter och det har jag inte testat ännu. Matte tycker det är bättre att jag är inne när snöslungan är i farten.

Nu kan jag också springa på skaren på många ställen. Kring jul hade vi förfärlig snö och då såg jag ut så här när jag hade sprungit omkring i "klabbsnö". Det blev lite jobbigt så jag fick gå in och rensa av mig.

Åsså har det varit jul och nu är det nytt år!

Idag har jag en lugn dag. Har hört att det är vanligt att man är uppe halva natten när det blir nytt år - så det var jag också. Här smällde det en massa och det tyckte jag inte om. Blev riktigt rädd men både husse och matte lugnade mig. Men det blev lite sova så idag tar jag igen mig. Husse är sjuk också, så han och jag ligger på soffan och har det skönt. Senare idag kommer det besök har jag hört så jag förbereder mig.

Julafton var vi hemma i mitt Kungarike, med alla mina människovalpar (och de vuxna) och det var full rulle vill jag lova. Lite jobbigt blev det att springa mellan alla som ville sköta om mig, så till slut la jag mig i ett hörn med min julklapp - ett grisöra. Fick lite smågodis också och det är ju aldrig fel.

Jag har varit på inskolning hos Fredrik också. Jag gillar den familjen och tydligen ska jag få vara där senare när husse och matte ska på semester. Så nu har jag flera ställen som jag kallar mina revir. Hos Gunilla och Tage, Rikard och Fredrik. De skämmer också bort mig när jag är där så jag klagar verkligen inte. Även en hund kan ju vilja ha lite miljöombyte.

Jag växer och växer....

Större blir jag. Och klokare. Husse och matte väger och mäter mig nästan varje vecka. Nu väger jag snart fem kilo (4,8 förra gången). Det har sina fördelar att bli större. Nu når jag ännu bättre upp för att se vad som gömmer sig på stolar och bord. Jag får bara titta, inte hoppa upp - men det har hänt att jag lyckats med det när ingen sett. Tyvärr har väl en del tassavtryck avslöjat mig, men då har det varit för sent - ja, att stoppa mig, menar jag!!

Jag har nästan lärt mig sluta bitas när jag blir upphetsad och när det kommer besök. De försöker få mig att sluta hoppa upp på våra besökare, men det är inte lätt, när jag blir så glad.

I går hade jag besök av ett par av barnbarnsvalparna och då hade fullt upp hela dagen att hålla rätt på dom. Till slut blev jag lite trött och la mig att sova på hallmattan. Där har man bra koll på vem som kommer och går så där brukar jag lägga mig. Då fick jag en kompis att ligga bredvid - Max kom och låg där också. Tror att han kommit på vilken bra plats det är.

Nu syns jag ännu bättre!

Jag fick en reflexväst för en vecka sedan. Det är ju så mörkt säger husse och matte och de vill att jag ska synas i mörkret. Första gången försökte jag ta av mig den, men jag vande mig snabbt, så nu har jag på den flera gånger om dan och det går bara bra. Matte har sytt fast en ögla i västen så nu kan de gå med mig i band med bara den på också. Varför jag ska måste gå i band förstår jag inte - det finns ju så mycket jag måste utforska som jag inte riktigt kan göra då.... och så blir det mycket svårare att smita iväg. Men det är väl det de också har fattat. Det är mycket jag måste finna mig i - fast jag är kung i mitt kungarike.